Family in Dubai

Arkiv, en hemmafrus betraktelser.

Tusen tack för alla glada tillrop och all uppmuntrande respons som jag har fått under de år jag skrivit mina små vardagshistorier. Utan er läsare hade mina betraktelser aldrig funnits, ni ger mig så mycket positiv energi när vi möts ute i Dubai vardagen. Så länge ni läser så skriver jag! Väl mött!    

 

 

Nu står jul vid snöig port.

2010-12-12

I alla fall i Sverige. Här njuter vi av ett alldeles underbart sommarväder. Jag skriver min betraktelse med öppet fönster och den ljumma sommarvinden fläktar. Fåglarna sjunger och poolen glittrar, inga lovikkavantar finns i mitt synfält. Jo, förresten i Noas klass skulle vi mammor klippa ut lovikkavantar in absurdum. Tänk vilken tur att jag inte heltidsarbetar för då skulle jag inte hinna klippa ut dessa hundrafemtioelva vantar och dekorera dem med aluminiumfolie. Dessa vantar visade sig sedan inte alls vara vantar utan glödlampor som vi mammor skulle hänga i barnens gemensamma klassgran. Jag var aldrig med och hängde upp dem, den dagen hade jag annat för mig. Förresten varför kan inte barnen hänga upp dem själva? Anar ni ett uns av irritation så här i juletid? Jo, det stämmer, jag är liiite irriterad. Jag tycker att vi mammor förväntas att engagera oss i tid och otid i skolan. Inte så mycket i skolarbetet utan i allt annat runt omkring. Vi skall baka, dekorera, pynta, leverera pizza, samla in pengar, klippa och klistra, poppa popcorn, sy kläder med mera. Sy kläder slipper jag i år. Oh boy, vad jag är glad över det. Det är min fasa inför varje julshow att sy dessa makalösa kreationer. I år sitter vi på flyget när barnen genomför sin årliga julföreställning. Ja, det är roligt för barnen. Ja, det är verkligen mysigt att komma och titta. Jag tycker dock inte om att sy komplicerade Rudolf dräkter. Skall jag vara helt ärlig så kan jag inte sy och det är väl där skon klämmer. (Jo, korsstygn, det är jag riktigt duktig på. Tack och lov är det ännu ingen som har kommit på att vi kan sy korstygnsdräkter). Räcker det inte med en ansiktsmask och bruna kläder om man vill se ut som Rudolf? Barnen kan ju dessutom göra ansiktsmasken själva. Rätta mig om jag har fel.

Nu när jag ändå är på krigsstigen kan jag även förfasa mig över allt godis som barnen äter i skolan. Det går inte en vecka utan att de snaskas cupcakes, gummibears och icelollies. Dessa oftast, färdigköpta sockerspäckade, onyttigheter har i allmänhet ingenting att göra med det som man firar. När det var Thanksgiving överöstes barnen med sweet treats. Äter man inte kalkon på Thanksgiving? Återigen, rätta mig om jag har fel.

Nähä, nu skall jag julstöka lite. Vi hörs imorgon!