Det är inte första gången ägaren försöker att sälja ”vår” bostad. Det känns osäkert och stressigt när han hotar med försäljning med jämna mellanrum. I Dubai är allt tillåtet. Jaja, det är bara att bryta ihop och gå vidare.   

Jag känner mig inte särskilt angelägen om att vårt hem skall se tilltalande ut när ägaren skall visa upp det för någon spekulant. Karl´n tror dessutom att han skall få en massa miljoner för bostaden vilket naturligtvis är omöjligt, allra helst när världsläget är som det är. Han har gett några miljoner för ett par år sedan och inbillar sig nu att han skall göra en brakvinst. Det är inte många som tjänar storkovan på sina bostäder i nuläget.  

Han har i alla fall bestämt sig och mäklaren mailade om visning. Vi kan det här med visningar eftersom att vi har sålt och flyttat från flera bostäder.

Inför visningen hade jag lämnat köket i fullt kaos. Kakor, köttfärssås, spagetti, ost, skinka, köttbullar, förkläden, receptböcker, grytor, två äppelskruttar, en halv grapefrukt, knäckebröd, smutsiga hushållsmaskiner, kökshanddukar, disk, tomma vattenflaskor och en massa annan bråte som jag lyckats att samla på köksbänken. Allt var framme samtidigt. Skåpsluckorna stod på vid gavel. Ja, det såg ut som det brukar när jag ägnar mig åt storkok. Som grädde på moset hade jag glömt soporna i hallen. I en av påsarna låg det en gammal sur fisk som jag hade hittat längst in i kylskåpet, den kom väl till pass nu. Det luktade våldsamt otrevligt för att inte säga vedervärdigt när vi kom hem igen. Tyvärr luktade det pyton i flera dagar men ger man sig in i leken... eller hur var det? I Dubai är allt tillåtet. 

Nu är dags att hänga upp en maskin tvätt. Tvätta är lite roligare när man kan hänga upp tvätten ute. Jag hänger den på balkongen men det är inte populärt. Vi har fått tillsägelse om att det sänker värdet på lägenheten. Jag undrar vad som är värst: Fiskdoft eller tvätt på balkongen? En kombination av de båda borde väl avskräcka även den mest förmögne spekulanten?